goyali.com

Det var nu närmast skrämmande länge sedan jag handlade några som helst nya kläder. Vet egentligen inte varför det har blivit så, jag tror inte det finns någon klar anledning och orsak bortsett då från att jag jobbat ganska mycket under det senaste året och sällan är sugen på att flänga runt på stan och leta kläder under lediga stunder. Men nu börjar det emellertid dra ihop sig till kris här, mitt sista par användbara jeans drog sin sista suck här förra helgen då sidosömmen på vänstra benet sprack ut hela vägen när jag skulle ta på mig dem. Så nu har jag alltså inget annat val än att fixa kläder på rotmos liksom, det börjar bli bråttom då jag är en person inte klarar sig utan jeans. I och för sig är jeanshandling inte så jobbigt, jag har redan spanat in en toksnygg modell från Lee och nu behöver jag bara checka storlek och så-.

Jag är glad att jag inte har ett avlopps- och vattensystem som kräver någon form av pump hemma. Det har nämligen min polare Stefan i sin och familjens villa och den där rackar tycks krångla mest hela tiden. Självklart har eländet lagt nu precis lagom i julstressen så att inte får något vatten på övervåningen, åtminstone jag för mig att det är vad som hänt. Nu håller den stackarn febrilt på att jaga någon bra firma som kan komma och göra service och reparation av pumpar Stockholm med mycket kort varsel utan att lägga sanslösa jouravgifter och en massa elände vilket jag tror att många gör om de tror att de kan komma undan med tilltaget vilket inte kan vara alltför svårt så här precis innan jul. Ingen vill väl vara utan pump och vatten och avlopp över julen direkt, skulle vara hur jobbigt som helst enligt min uppfattning.

Jag är som vanligt sent ute med klapphandlandet i år, det blir liksom alltid så. Kan bara inte låta bli att skjuta upp de där sakerna i all evighet. I och för sig vet jag vad jag ska skaffa till syrran i vart fall. Hon har alltid varit helt tokig i smycken av främst silver vill jag minnas och jag har tittat ut mycket vackert armband från Efva Attling som hon helt säkert kommer att uppskatta. Sedan blir det klart svårare, jag har till exempel inte en aning om jag vad jag ska hitta på till mina smått gnälliga kusiner. De tycks liksom inte ha några som helst intressen utöver sina jobb. Men ja det löser väl sig så småningom, kan liksom inte tänka mig något annat i det här läget. Det har hittills inte under något år blivit någon form av totalhaveri även om det var ytterst när den där julen för tre eller fyra år sedan.

Det ser ut att bli en hektisk flytt för min del. Mycket att göra på jobbet nu under slutspurten före ledigheten till att börja med. Sedan har vi alla julklappar som ska handlas, hysteriskt många julklappar faktiskt då jag har stor släkt med massivt gemensamt julfirande. Vidare måste jag hjälpa en gammal vän, en av mina bästa faktiskt, med flytt under helgen. Känner mig i och för sig inte helpeppad inför den prylen direkt. Jag är faktiskt lite inne på att desertera här på något vis, hinner knappt med allt det andra ens en gång. Men jag kan förstås inte lämna min polare i sticker hur som helst, han har ändå hjälpt mig oerhört mycket genom åren och det jag känner på så vis ett visst ansvar här. En lösning skulle vara att köpa ut mig, boka och betala flyttfirma som fixar allt. Däri ligger emellertid kruxet, jag vet att min kompis kommer vägra att ta emot pengar på så vis. Men ja… tid är ju också pengar, i synnerhet precis före jul.

Jag har under en längre tid nu funderat på vad jag egentligen ska ta mig till med den här bloggen. Känns ofta som att den blivit lite väl spretigt och saknar konkret fokus. För så är det ju, jag publicerar här inlägg av alla möjliga olika slag i en rad olika ämnen. Oftast går det till så att jag kommer att tänka på något och så känner jag ett plötsligt behov att skriva om detta. Ur rent terapeutisk synpunkt fungerar det här mycket väl, jag får liksom skriva av mig och ventilerar mina känslor och funderingar. Men jag är som sagt högst medveten om att detta medför att bloggen ger många av mina läsare ett ganska rörigt och osorterat intryck. Kanske skulle jag övergå till att skriva om ett specifikt ämne, som exempelvis musik vilket är min främsta hobby utöver skrivandet. Å andra sidan fyller den här bloggen en viktig funktion för mig i sin nuvarande skepnad. Hm… tål att tänkas på några varv till det här.

Jag har beslutat mig för att investera i lite nya möbler nu till julen, däribland ett fint vitrinskåp i klassikt elegant utförande. Har nämligen saknat ett sådant mycket länge vid det här laget och nu är det alltså på tiden att jag gör slag i saken och inhandlar ett skåp som är skräddarsytt för just vitrin. Lika bra att få det gjort som sagt. En person i min ålder (som jag inte tänker avslöja här) bör helt enkelt inte ha sitt vitrin i fel typ av skåp, ser liksom inte bra ut och jag inte tänka mig att sådant uppskattas ute i arbetslivet eller whatever heller. Vid närmare eftertanke så inser jag också att i princip samtliga vänner till mig redan har ett eller till och med ett flertal vitrinskåp. Jag är alltså troligtvis ensam om att inte ha något och det är liksom inte okej på något plan, det här måste med andra ord åtgärdas per omgående.

Jag har precis lagt in en beställning på något mycket fint här. Närmare bestämt en helårsprenumeration på den fullkomligt fenomenala sporttidskriften Pro Hockey. Det här är något som jag borde gjort för länge sedan faktiskt. Hockey är ju ändå min stora passion framför allt annat här i livet och jag kan liksom inte klara mig utan att ständigt hålla i à jour med den senaste händelserna inom den makalöst intressant hockeyvärlden, inte chans faktiskt. Sen så är det ju som så att igen annan tidning som jag personligen känner till ens kommer i närheten av just Pro Hockey. Då har jag ändå läst de flesta. Visst finns det en hel del på internationell nivå men jag föredrar klart en tidning ur svenskt perspektiv på professionell svenska tidningsprosa, det blir i regel bäst så enligt min uppfattning och tror faktiskt inte att särskilt mycket kommer att förändras på fronten under de närmsta åren eller så.

Jag är lite inne på att göra precis som min gamla polare Udo. Han har precis investerat i ett mycket fint och inte så lite avancerat spabad till badrummet hemma i villan. Jag var där och kollade på skönheten förra veckan. Nu var det liksom inte läge att be om att få prova eller så då det var fråga om en middagsbjudning. Men jag kan på alla sätt intyga att spabadet så fullkomligt makalöst bra ut. Jag måste nästan också ha ett sådant hemma. Vore bara så grymt skönt att kunna lägga sig bland bubblorna och bara koppla av riktigt ordentligt efter en lång och som alltid slitsam dag på jobbet. Tror nog att det skulle vara bra för mig, jag besvärar ofta av en envis värk i rygg och axlar tror nog att en halvtimme i ett spabad om kvällarna skulle kunna lindra de besvären betänkligt.

Jag är just nu ute på intensiv jakt efter en bra present till min kompis Sofie som fyller år här i dagarna. Har emellertid inte kommit på vad jag ska köpa ännu, är liksom inte helt lätt då jag aldrig varit någon särskilt skicklig anförskaffare av present och sannolikt heller aldrig kommer att bli. Tycker bara att det är så svårt och ångestframkallande, jag är helt enkelt rädd att det ska bli fel och att presentmottagaren ska bli besviken eller till och med upprörd därför är jag något kreativt hämmad i det här avseendet. Men denna gång ska jag minsann lyckas, det har jag gett mig den på och jag skulle uppleva det som ett högst smärtsamt personligt misslyckande om jag inte lyckades klura ut något bättre än en bok från deckartopplistan eller något annat beigt. Min bästa idé hittills som jag faktiskt kläckte nu alldeles nyss är att satsa på något fint smycke, namnsmycken är till exempel alltid uppskattade tror jag. Får nog bli så.

Jag har kommit till insikt om en oerhört viktig sak här på senare tid, om något som jag tidigare inte ens kunnat erkänna för mig själv. Nämligen det tämligen enkla faktum att jag dessvärre inte är världsbäst på allt. Mötesbokning är till exempel inte någon av mina starkaste sidor. Lika bra att jag tillstår detta öppet här en gång för alla. Hur som helst, nu när detta är fastslaget kanske vi gör klokt i att ja låta någon annan sköta den biten på mitt jobb. Visst jag får uppgiften gjord förr eller senare så klart. Men jag är också övertygad om att någon annan skulle kunna sköta detta oerhört mycket bättre så är det bara. Handlar nog mest om gammal vana och ja ren lathet att vi inte utrett detta grundligare långt tidigare och sett över våra rutiner på området. Men bättre sent än aldrig förstås.

Jag lutar starkt åt att operera min näsa, näsplastik alltså. Det här är till och med något som jag kanske måste göra mycket snart. Står liksom inte ut med att gå runt med min oformliga och fula näsa som helst förstör mitt ansiktes konturer. Håller liksom inte alls, då hela prylen sänker min självkänsla avsevärt och i förlängningen min förmåga att alls uträtta något av värde. Kanske låter det en smul larvigt men jag har svårt att komma till skott och göra saker alls när jag inte känner mig snygg, så har det i princip alltid varit. Helst skulle jag vilja att de här problemen försvann automatiskt, men något sådant verkar dessvärre inte hända så jag har nu inte så mycket val här. Det är plastikkirurgi som återstår alternativt någon hypnos som kan få mig att bortse från det som stör mig men jag har aldrig trott på sådant så det funkar troligtvis inte.